14. Akta deruppå, Job; statt och förnim Guds under.
15. Vetst du, när Gud låter detta komma öfver dem; och när han låter sina skyars ljus utgå?
16. Vetst du, huru skyarna utsprida sig; hvilka under de fullkomlige veta;
17. Att din kläder varm äro, då landet är stilla af sunnanväder?
18. Ja, du utbreder icke skyarna med honom, hvilke starke äro, och anseende såsom en grund.
19. Låt oss höra hvad vi skole säga honom; förty vi räcke icke intill honom för mörker.
20. Ho skall förtälja honom hvad jag talar? Om någor talar, han varder uppsluken.
21. Nu ser man icke ljuset, som inom skyn lyser; men när vädret blås, göres det klart.
22. Ifrå nordan kommer guld, den förskräckelige Gudi till lof;
23. Men den Allsmägtiga kunna de intet finna, den så stor är i magtene; ty han måste ingen räkenskap göra af sinom rätt och rättfärdigom sakom.
24. Derföre måste menniskorna frukta honom, och han fruktar inga visa.