Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Job 36:2-17 Karl XII 1873 (SK73)

2. Töfva ännu litet, jag vill visa dig det; ty jag hafver ännu på Guds vägnar något säga.

3. Jag vill hemta mitt förstånd fjerranefter, och bevisa, att min skapare är rättvis.

4. Mitt tal skall utan tvifvel intet falskt vara; mitt förstånd skall utan fel vara för dig.

5. Si, Gud förkastar icke de mägtiga; ty han är ock mägtig af hjertans kraft.

6. Den ogudaktiga bevarar han icke; utan hjelper den arma till rätta.

7. Han vänder icke sin ögon ifrå den rättfärdiga; och Konungarna låter han sitta på stolenom i evig tid, att de höge blifva.

8. Och om fångar ligga i bojor, och bundne med tåg jämmerliga,

9. Så gifver han dem tillkänna hvad de gjort hafva; och deras odygd, att de hafva brukat våld;

10. Och öppnar dem örat till tuktan, och säger dem, att de skola omvända sig ifrå det orätt är.

11. Om de höra och tjena honom, så skola de i godom dagom gamle varda, och lefva med lust.

12. Höra de icke, så skola de falla för svärd, och förgås förr än de varda det varse.

13. De skrymtare, när vreden kommer uppå dem, ropa de intet, när de fångne ligga;

14. Så skall deras själ dö med qval, och deras lif ibland bolare.

15. Men den arma skall han, hjelpa utu hans armod, och öppnar dem arma örat i bedröfvelsen.

16. Han skall taga dig utur ångestens vida mun, den ingen botten hafver, och ditt bord skall hafva ro, uppfyldt med allt godt.

17. Men du gör de ogudaktigas sak godan, så att deras sak och rätt blifver behållen.

Läs fullständig kapitel Job 36