27. Derföre, att de icke hafva följt honom efter, och förstodo ingen af hans vägar;
28. Att de fattigas rop skulle komma inför honom, och han dens eländas rop höra måtte.
29. Om han frid gifver, ho vill fördöma? Och om han förskyler anletet, ho vill se uppå honom ibland folken och menniskorna?
30. Så låter han nu en skrymtare regera, till att plåga folket.
31. För Guds skull vill jag lida talet, och icke förmenat.
32. Hafver jag icke drabbat rätt, lär du mig bättre; hafver jag orätt handlat, vill jag icke göra så mer.
33. Man vänter nu svar af dig; ty du förkastar all ting, och du hafver begynt det, och icke jag. Vetst du nu något, så tala.