26. Han kastar de ogudaktiga uti en hop, der man gerna ser det;
27. Derföre, att de icke hafva följt honom efter, och förstodo ingen af hans vägar;
28. Att de fattigas rop skulle komma inför honom, och han dens eländas rop höra måtte.
29. Om han frid gifver, ho vill fördöma? Och om han förskyler anletet, ho vill se uppå honom ibland folken och menniskorna?
30. Så låter han nu en skrymtare regera, till att plåga folket.
31. För Guds skull vill jag lida talet, och icke förmenat.
32. Hafver jag icke drabbat rätt, lär du mig bättre; hafver jag orätt handlat, vill jag icke göra så mer.
33. Man vänter nu svar af dig; ty du förkastar all ting, och du hafver begynt det, och icke jag. Vetst du nu något, så tala.
34. Visa män låter jag väl tala, och en vis man hörer mig.
35. Men Job talar ovisliga, och hans ord äro icke vis.
36. Min Fader, låt Job försökt varda allt intill ändan, derföre att han vänder sig till orättfärdiga menniskor.
37. Han hafver utöfver sina synd ännu dertill hädat; derföre låt honom inför oss slagen varda; och träte sedan med sinom ordom inför Gud.