8. De stolta barn hafva icke trampat honom, och intet lejon gångit deruppå.
9. Bär man också handena på stenen, och grafver bergen omkull.
10. Man grafver bäcker utu hällebergen, och allt det kosteligit är, ser ögat.
11. Man förtager strömmom vattnet, och hafver fram i ljuset det derutinnan fördoldt är.
12. Huru vill man nu vishet finna, och hvar är rummet till förståndighet?
13. Ingen vet hvar hon ligger; och varder icke funnen i de lefvandes lande.
14. Afgrundet säger: Hon är icke i mig; och hafvet säger: När mig är hon icke.
15. Man kan icke gifva der penningar före, ej heller silfver uppväga, till att betala henne med.