20. Hvadan kommer då visheten? Och hvar är rummet till förståndigheten?
21. Hon är fördold för allas lefvandes ögon, och öfverskyld för foglarna under himmelen.
22. Fördömelsen och döden säga: Vi hafve med vår öron hört hennes rykte.
23. Gud vet vägen dertill, och känner hennes rum.
24. Förty han ser jordenes ända, och skådar allt det under himmelen är;
25. Så att han gifver vädrena sina vigt, och vattnena sitt matt.
26. Då han satte regnena ett mål före, och tordönenom och ljungeldenom sin väg,
27. Då såg han henne, och räknade henne; tillredde henne, och fann henne;