14. Afgrundet säger: Hon är icke i mig; och hafvet säger: När mig är hon icke.
15. Man kan icke gifva der penningar före, ej heller silfver uppväga, till att betala henne med.
16. Hon räknas icke vid Ophiriskt guld, eller vid kostelig onich och saphir;
17. Guld och diamant kan icke liknas dervid, ej heller kan hon tillbytas för gyldene klenodier.
18. Ramoth och Gabis aktar man intet; hon är högre aktad än perlor.
19. Topats af Ethiopien varder icke lika skattad emot henne, och det renaste guld gäller icke deremot.
20. Hvadan kommer då visheten? Och hvar är rummet till förståndigheten?
21. Hon är fördold för allas lefvandes ögon, och öfverskyld för foglarna under himmelen.
22. Fördömelsen och döden säga: Vi hafve med vår öron hört hennes rykte.
23. Gud vet vägen dertill, och känner hennes rum.
24. Förty han ser jordenes ända, och skådar allt det under himmelen är;
25. Så att han gifver vädrena sina vigt, och vattnena sitt matt.
26. Då han satte regnena ett mål före, och tordönenom och ljungeldenom sin väg,
27. Då såg han henne, och räknade henne; tillredde henne, och fann henne;
28. Och sade till menniskona: Si, Herrans fruktan är vishet; och fly det onda är förståndighet.