6. De uppskära af den åker, som dem intet tillhörer; och berga den vingård, som de med orätt hafva.
7. De nakna låta de ligga, och låta dem intet öfvertäckelse i frostena, hvilkom de deras kläder borttagit hafva;
8. Så att de måste hålla sig i bergskrefvom, när en regnskur af bergen faller neder uppå dem; efter de eljest ingen råd hafva.
9. De slita barnet ifrå bröstet, och göra det faderlöst; och göra menniskorna fattiga med pantande.
10. Den nakna låta de gå utan kläder, och dem hungroga borttaga de axen.
11. De tvinga dem till att göra oljo uppå deras qvarn, och trampa deras pressar, och låta dem likväl törsta.
12. De göra folket i staden suckande, och dess slagnas själar ropande; och Gud straffar dem intet.
13. Derföre äro de affallne ifrå ljusena, och känna icke dess väg, och vända icke om till dess stigar igen.
14. I lysningene står mördaren upp, och dräper den fattiga och torftiga; och om nattena är han som en tjuf.
15. Horkarlens öga hafver akt på skymningena, och säger: Mig ser intet öga; och han förtäcker sitt anlete.
16. I mörkrena bryter han sig in i husen; om dagen gömma de sig med hvarannan, och vilja intet veta af ljusena.
17. Ty om än morgonen kommer dem, är det dem såsom ett mörker; förty han förnimmer mörkrens förskräckelse.
18. Han far lätteliga åstad såsom uppå ett vatten; hans håfvor varda icke stora i landena, och han brukar intet sin vingård.
19. Helvetet tager bort dem som synda, såsom hette och torka förtärer snövattnet bort.