3. Menar du att dem Allsmägtiga behagar, att du räknar dig så from? Eller hvad hjelper det honom, om än dine vägar utan brist voro?
4. Menar du han fruktar att straffa dig, och gå till rätta med dig?
5. Ja, din ondska är fast stor, och uppå din orättfärdighet är ingen ände.
6. Du hafver tagit af dinom broder pant utan sak; du hafver dragit kläden af dem nakna.
7. Du hafver icke gifvit dem trötta vatten dricka; du hafver nekat dem hungroga ditt bröd.
8. Du hafver brukat våld i landena, och bott deruti med stort prål.
9. Enkor hafver du låtit gå ohulpna, och sönderbrutit de faderlösas armar.
10. Derföre äst du omvefvad med snaro, och fruktan hafver dig hasteliga förskräckt.
11. Skulle du då icke se mörkret, och vattufloden icke öfvertäcka dig?
12. Si, Gud är hög i himmelen, och ser stjernorna uppe i höjdene;
13. Och du säger: Hvad vet Gud? Skulle han kunna döma det i mörkret är?
14. Skyn skyler för honom, och han ser intet; han vandrar i himmelens omgång.
15. Vill du akta på verldenes lopp, der de orättfärdige uti gångne äro?
16. Hvilke förgångne äro, förr än tid var, och vattnet hafver bortsköljt deras grund;
17. De som till Gud sade: Far ifrån oss; hvad skulle den Allsmägtige kunna göra dem?