5. Vänder eder hit till mig; I skolen förundra eder, och måsten lägga handena på munnen.
6. När jag tänker deruppå, så förskräckes jag; och ett bäfvande kommer uppå mitt kött.
7. Hvi lefva då de ogudaktige, varda gamle, och växa till i ägodelar?
8. Deras säd är säker omkring dem, och deras afföda är när dem.
9. Deras hus hafver frid för räddhåga, och Guds ris är icke öfver dem.
10. Deras oxa släpper man till, ock missgår icke; deras ko kalfvar, och är icke ofruktsam.
11. Deras unga barn gå ut såsom en hjord, och deras barn springa.
12. De fröjda sig med trummor och harpor, och äro glade med pipande;
13. De varda gamle med göda dagar, och förskräckas som nogast ett ögnablick för helvetet;
14. De dock säga till Gud: Gack bort ifrån oss; vi vilje intet veta af dina vägar;
15. Ho är den Allsmägtige, att vi honom tjena skole? Eller hvad kan det båta oss, om vi löpe emot honom?
16. Men si, deras ägodelar stå icke uti deras händer; derföre skall de ogudaktigas sinne vara långt ifrå mig.
17. Huru varder de ogudaktigas lykta utsläckt; och deras förderf kommer öfver dem? Han skall utskifta jämmer i sine vrede.
18. De skola varda såsom strå för vädret, och såsom agnar, hvilka stormen bortförer.