11. Mine dagar äro förgångne; min anslag äro förskingrade, som mitt hjerta besatt hafva;
12. Och hafva gjort dag af nattene, och af dagenom natt.
13. Om än jag fast länge bidde, så är dock helvetet mitt hus, och min säng är i mörkrena uppgjord.
14. Förgängelsen kallade jag min fader, och matkarna mina moder, och mina syster.
15. Efter hvad skall jag bida? Och ho aktar mitt hopp?
16. Neder i helvetet varder det farandes, och varder med mig liggandes i mullene.