1. Då svarade Zophar af Naema, och sade:
2. När en hafver länge talat, måste han ock icke höra? Eller skall en sqvallrare alltid hafva rätt?
3. Måste man tiga för dig allena, att du försmäder, och ingen skall genhöfta dig?
4. Du säger: Min lärdom är ren, och klar är jag för din ögon.
5. Ack! att Gud talade med dig, och uppläte sina läppar;
6. Och tedde dig hvad han ännu hemliga vet; ty han hade ännu väl mer med dig; på det att du måtte veta, att han icke tänker på alla dina synder.
7. Menar du, att du vetst så mycket som Gud vet; och vill alltså fullkomliga råkat, såsom den Allsmägtige?
8. Han är högre än himmelen, hvad vill du göra? djupare än helvetet, huru kan du kännan?
9. Längre än jorden, och bredare än hafvet.
10. Om han all ting omvände eller fördolde, eller kastade dem i en hop, ho vill förmena honom det?
11. Han känner de fåfängeliga män, och ser odygdena, och skulle han icke förståt?