12. Man skall beklaga om åkrar, ja, om de lustiga åkrar, och om de fruktamma vinträ.
13. Ty på mins folks åker skall växa törn och tistel; ja, ock öfver all glädjehus uti den glada staden.
14. Ty palatsen skola öfvergifven varda, och det stora mantalet i stadenom skall förminskas, så att torn och fäste skola blifva till eviga kulor, och vilddjurom till glädje, hjordom till bet;
15. Tilldess att öfver oss utgjuten varder Anden af höjdene. Så skall då öknen varda till en åkermark, och åkermarken skall för en skog räknad blifva;
16. Och rätten skall bo i öknene, och rättfärdigheten blifva på åkermarkene;
17. Och rättfärdighetenes frukt skall vara frid, och rättfärdighetenes nytta skall vara evig stillhet och säkerhet;
18. Så att mitt folk skall bo uti fridshusom, uti trygga boningar, och i skön rolighet.
19. Men hagel skall vara nedre i skogenom, och staden skall ligga lågt nedre.
20. Väl eder, som sån allestäds vid vattnet; ty der mågen I låta oxars och åsnars fötter gå uppå.