1. Men i sjunde månadenom kom Ismael, Nethanja son, Elisama sons, af Konungsligo slägt, samt med Konungens öfverstar, och tio män med honom, till Gedalia, Ahikams son, i Mizpa, och der åto de tillhopa med hvarannan i Mizpa.
2. Och Ismael, Nethanja son, stod upp, och de tio män som med honom voro, och slogo Gedalia, Ahikams son, Saphans sons, ihjäl med svärd, derföre att Konungen i Babel honom öfver hela landet satt hade.
3. Dertill slog Ismael alla de Judar, som när Gedalia voro i Mizpa, och de Chaldeer som der funnos, och alla krigsmännerna.
4. Den andra dagen derefter, sedan Gedalia son var, och det ännu ingen visste,
5. Kommo åttatio män af Sichem, af Silo, och Samarien, och hade rakat af skägget, och sönderrifvit sin kläder, och sargat sig, och båro spisoffer och rökelse med sig, att de det skulle offra uti Herrans hus.
6. Och Ismael, Nethanja son, gick ut ifrå Mizpa emot dem; gick och gret. Som han nu kom till dem, sade han till dem: I skolen komma till Gedalia, Ahikams son.
7. Men då de kommo midt in uti staden, drap dem Ismael, Nethanja son, och de män, som med honom voro, vid brunnen.
8. Men der voro tio män ibland, de sade till Ismael: Käre, slå oss icke ihjäl; vi hafve ägodelar i åkrenom, af hvete, bjugg, oljo och hannog. Alltså höll han upp, och drap dem icke med de andra.
9. Men brunnen, der Ismael de dödas kroppar uti kastade, som han slagit hade, samt med Gedalia, är den som Konung Asa göra lät emot Baesa, Israels Konung; honom uppfyllde nu Ismael, Nethanja son, med de slagna.
10. Och det folk, som qvart var i Mizpa, och Konungens döttrar, förde Ismael, Nethanja son, bort för fångar, samt med allt det folk som igenlåtet var i Mizpa, öfver hvilka NebuzarAdan, höfvitsmannen, Gedalia, Ahikams son, satt hade, och drog bort, och ville öfver in till Ammons barn.
11. Men då Johanan, Kareahs son, med alla de höfvitsmän som med honom voro, fingo veta allt det onda, som Ismael, Nethanja son, bedrifvit hade,
12. Togo de allt folket till sig, och drogo bort emot Ismael, Nethanja son, till strids, och kommo till honom vid det stora vattnet i Gibeon.
13. Då nu allt folket, som var med Ismael, sågo Johanan, Kareahs son, och alla de höfvitsmän som när honom voro, vordo de glade.
14. Och allt det folk, som Ismael hade bortfört ifrå Mizpa, vände tillbaka, och föllo intill Johanan, Kareahs son.
15. Men Ismael, Nethanja son, undkom Johanan med åtta män, och drog in till Ammons barn.