Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Höga Visan 7:5-13 Karl XII 1873 (SK73)

5. Ditt hufvud står på dig såsom Carmel; håret på ditt hufvud är såsom Konungens purpur i fållar bunden.

6. Huru dägelig och huru ljuflig äst du, kära, i vällust!

7. Din längd är lik vid ett palmträ; och din bröst vid vindrufvor.

8. Jag sade: Jag måste stiga upp i palmträt, och fatta dess qvistar; låt din bröst vara såsom drufvor på vinträ, och lukten af dine näso såsom äple;

9. Och din hals såsom godt vin, det minom vän lätteliga ingår; och tala om gammal ärende.

10. Min vän är min, och han håller sig ock till mig.

11. Kom, min vän, låt oss gå ut på markena, och vistas i landsbyarna;

12. Att vi måge bittida uppstå till vingårdarna, och få se, om vinträt blomstras, och hafver fått knoppar; om de granatäple utgångne äro; der vill jag gifva dig min bröst.

13. Liljorna gifva sin lukt, och för våra dörr allahanda ädla frukter; min vän, jag hafver bevarat åt dig både nytt och gammalt.

Läs fullständig kapitel Höga Visan 7