1. Då söngo Deborah och Barak, AbiNoams son, på den samma tiden, och sade:
2. Lofver Herran, att Israel är åter fri vorden, och folket hafver varit der viljogt till.
3. Hörer till, I Konungar, och akter uppå, I Förstar: jag vill, Herranom vill jag sjunga, Herranom Israels Gudi vill jag spela.
4. Herre, då du utdrogst ifrå Seir, och gick fram ifrån Edoms mark, då skalf jorden, himmelen dröp, och skyarna dröpo vatten.
5. Bergen smulto för Herranom, Sinai för Herranom Israels Gud.
6. I Samgars, Anaths sons, tid, i Jaels tid, voro vägarna förgångne; och de som på stigarna gå skulle, de vandrade krokota vägar.
7. Det fattades, bönder fattades i Israel, tilldess jag Debora uppkom, tilldess jag uppkom en moder i Israel.
8. Ett nytt hafver Gud utvalt, portarna hafver han bestridt; ingen sköld eller spets vardt sedd ibland fyratiotusend i Israel.
9. Mitt hjerta faller till Israels regenter, hvilke friviljoge äro ibland folket.