13. Om Balak gåfve mig sitt hus fullt med silfver och guld, så kunde jag dock icke gå utöfver Herrans ord, antingen till att göra ondt eller godt efter mitt sinne; utan hvad som Herren sägandes vorde, det skulle jag ock säga?
14. Och nu, si, när jag far till mitt folk, så kom, jag skall råda dig, hvad detta folk med dino folke göra skall, på yttersta tiden.
15. Och han hof sitt tal upp, och sade: Detta säger Bileam, Beors son: Det säger den man, hvilkom ögonen öppnade äro;
16. Det säger den som hörer Guds tal, och den som dens Högstas kunskap hafver; den som ser dens Allsmägtigas uppenbarelse, hvilkom ögonen öppnade varda, när han på knä faller:
17. Jag skall få se honom, men icke nu; jag skall skåda honom, men icke när: En stjerna skall uppgå utaf Jacob, och en spira uppkomma af Israel, och skall sönderkrossa de Moabiters Förstar, och ödelägga all Seths barn.
18. Han skall intaga Edom, och Seir skall komma under sina fiendars våld, men Israel skall vinna seger.
19. Utur Jacob varder kommandes den som råda skall, och omkullslå hvad igen är af städerna.
20. Och då han såg de Amalekiter, hof han upp sitt tal, och sade: Amalek de förste ibland Hedningarna; men på sistone blifver du platt borta.
21. Och då han såg de Keniter, hof han upp sitt tal, och sade: Fast är din boning, och du hafver lagt ditt näste, i hällebergena.
22. Men du, Kain, skall varda förbränd, när Assur dig fångnan bortförer.
23. Och han hof åter upp sitt tal, och sade: Ack! ho må lefva, när Gud detta göra skall?
24. Och skepp utu Chittim skola förderfva Assur och Eber; men han skall ock förgås.
25. Och Bileam stod upp, och drog sina färde, och kom igen till sitt rum; och Balak for sin väg.