6. Och skall doppa sitt finger uti blodet, och stänka dermed sju resor för Herranom inför förlåten i det helga;
7. Och skall af samma blod stryka på hornen af rökaltaret, som står för Herranom inuti vittnesbördsens tabernakel, och gjuta allt blodet på bottnen af bränneoffrens altare, som står för dörrene till vittnesbördsens tabernakel.
8. Och allt det feta af syndoffret skall han häfoffra, nämliga det feta, som är öfver inelfverna, och allt det feta, som invärtes är;
9. Båda njurarna med det feta, som derpå är vid länderna, och det nätet öfver lefrena med njurarna;
10. Såsom man häfoffrar i tackoffret af oxanom; och skall uppbrännat på bränneoffrens altare.
11. Men hudena af stuten med allt köttet, samt med hufvudet, och fötterna, och inelfverna, och gåret,
12. Det skall han allt utföra utu lägret, på ett rent rum, dit man slår askona, och skall uppbrännat på ved i elde.
13. Om en hel menighet i Israel försåge sig, och gerningen vore fördold för deras ögon, så att de gjort hade emot något Herrans bud, det de icke göra skulle, och vorde så brottslige;
14. Och förnumme så sedan sina synd, som de gjort hade; så skola de hafva en ung stut fram till syndoffer, och ställa honom för dörrena af vittnesbördsens tabernakel.
15. Och de äldste af menighetene skola lägga deras händer på hans hufvud för Herranom, och slagta den stuten för Herranom.
16. Och Presten, som smord är, skall bära bloden af stuten in uti vittnesbördsens tabernakel;
17. Och doppa derin med sitt finger, och sju resor stänka för Herranom inför förlåten;
18. Och skall stryka af blodet på hornen af altaret, som står för Herranom uti vittnesbördsens tabernakel, och allt det andra blodet gjuta på bottnen af bränneoffersaltaret, som står för dörrene af vittnesbördsens tabernakel.
19. Allt hans feta skall han häfoffra, och uppbränna på altaret;
20. Och skall göra med denna stuten, såsom han gjorde med syndoffersstutenom. Och alltså skall Presten försona dem, och det varder dem förlåtet.
21. Och skall han föra stuten utu lägret och bränna honom upp, såsom han uppbrände den förra stuten. Det skall vara syndoffret för menighetene.
22. Om en Förste syndar, och något gör emot Herrans sins Guds bud, det han icke göra skulle, och varder brottslig ovetandes;
23. Och förnimmer sina synd, som han gjort hafver; han skall frambära till offers en getabock utan all vank;