1. Och David talade för Herranom denna visones ord, den tid då Herren hade hulpit honom ifrån alla hans fiendars hand, och ifrå Sauls hand;
2. Och sade: Herren är min klippa, och min borg, och min Frälsare.
3. Gud är min tröst, på honom vill jag trösta; min sköld och mine helsos horn; mitt beskärm, och min tillflykt, min Frälsare, du som mig hjelper ifrån orätt.
4. Jag vill lofva och åkalla Herran, så blifver jag ifrå mina fiendar förlossad.
5. Ty dödsens förderf hade omhvärft mig; och Belials bäcker hade förskräckt mig.
6. Helvetes band omhvärfde mig; och dödsens snaror öfverföllo mig.
7. När jag bedröfvad är, vill jag åkalla Herran, och ropa till min Gud, så hörer han mina röst utaf sitt tempel; och mitt rop kommer för honom i hans öron.