9. När hvilken det varder funnit ibland dina tjenare, han må dö: Dertill vilje vi ock vara mins herras trälar.
10. Han sade: Ja, vare som I hafven sagt: När hvilkom det finnes, han vare min träl: men I skolen vara löse.
11. Och då de hastade sig, och lade hvar sin säck af ned på jordena, och hvar lät upp sin säck.
12. Och han sökte, och begynte på den första, in till den yngsta; då fans skålen i BenJamins säck.
13. Då refvo de sin kläder, och ladde hvar uppå sin åsna, och foro åter in i staden.
14. Och Juda gick med sina bröder in i Josephs hus; ty han var ändå der, och de föllo ned på jordena för honom.
15. Joseph sade till dem: Hvi torden I det göra? Veten I icke, att en sådana man, som jag är, kunde spå till?
16. Juda sade: Hvad skole vi säga minom herra, eller huru skole vi bära före? Gud hafver funnit dina tjenares missgerningar: Si, vi och den, som skålen är funnen när, äre min herras trälar.