11. Och då de hastade sig, och lade hvar sin säck af ned på jordena, och hvar lät upp sin säck.
12. Och han sökte, och begynte på den första, in till den yngsta; då fans skålen i BenJamins säck.
13. Då refvo de sin kläder, och ladde hvar uppå sin åsna, och foro åter in i staden.
14. Och Juda gick med sina bröder in i Josephs hus; ty han var ändå der, och de föllo ned på jordena för honom.
15. Joseph sade till dem: Hvi torden I det göra? Veten I icke, att en sådana man, som jag är, kunde spå till?
16. Juda sade: Hvad skole vi säga minom herra, eller huru skole vi bära före? Gud hafver funnit dina tjenares missgerningar: Si, vi och den, som skålen är funnen när, äre min herras trälar.
17. Men han sade: Bort det, att jag skulle så göra. Den mannen, som skålen är funnen när, han skall vara min träl: Men I farer med frid upp till edar fader.
18. Då gick Juda till honom, och sade: Min herre, låt din tjenare tala ett ord i dina öron, min herre, och din vrede harmes icke öfver din tjenare; ty du äst såsom Pharao.
19. Min herre frågade sina tjenare, och sade: Hafven I ock någon fader, eller broder?
20. Då svarade vi: Vi hafve en fader, och han är gammal, och en ung dräng föddan i hans ålderdom, och hans broder är död, och han är allena blifven igen af sine moder, och hans fader hafver honom kär.
21. Då sade du till dina tjenare: Hafver honom hit ned till mig, och jag vill göra honom godt.
22. Men vi svarade minom herra: Pilten kan icke komma ifrå sinom fader; hvar han komme honom ifrå, dödde han.
23. Då sade du till dina tjenare: Hvar edar yngste broder icke kommer här med eder, skolen I icke mera komma för min ögon.
24. Då forom vi upp till din tjenare, min fader, och sadom honom mins herras tal.
25. Då sade vår fader: Farer åter bort, och köper oss någon spisning.
26. Men vi sade: Vi kunne icke fara der ned, med mindre vår yngste broder är med oss, så vilje vi fara derned; ty vi kunne icke komma för dens mansens ögon, hvar vår yngste broder icke är med oss.