1. Och all verlden hade enahanda tungo och mål.
2. Då de nu drogo öster ut, funno de en plan uti Sinear land, och bodde der.
3. Och sade till hvarannan: Kommer, låter oss slå tegel och bränna. Och togo tegel för sten, och ler för kalk.
4. Och sade: Kommer, låter oss bygga en stad och ett torn, hvilkets höjd skall räcka upp i himmelen, att vi måge göra oss ett namn, förty vi varde tilläfventyrs spridde ut i all land.
5. Då steg Herren neder, att han skulle se staden och tornet, som menniskones barn byggde.
6. Och Herren sade: Si, det är enahanda folk, och enahanda mål ibland dem alla, och hafva detta begynt att göra, de varda icke aflåtande af allt det de hafva sig företagit att göra.
7. Kommer, låter oss stiga neder och förbistra der deras tungomål, så att ingen skall förstå den andras mål.
8. Och så skingrade Herren dem dädan i all land, så att de återvände bygga staden.
9. Derföre kallades hans namn Babel, ty att Herren der förbistrade all lands tungomål, och Herren spridde dem dädan ut i all land.
10. Detta är Sems slägt: Sem var hundrade år gammal, och födde Arphachsad, tu år efter floden.
11. Och lefde derefter i femhundrade år, och födde söner och döttrar.