9. Men låt icke du blifva honom oskyldig; ty du äst en vis man, och vetst väl hvad du honom göra skall, att du låter hans grå hår med blod komma neder till helvete.
10. Så afsomnade då David med sina fäder, och vardt begrafven uti Davids stad.
11. Men tiden, som David hade varit Konung öfver Israel, var fyratio år. I sju år var han Konung i Hebron, och tre och tretio år i Jerusalem.
12. Och Salomo satt på sins faders Davids stol, och hans rike vardt storliga befäst.
13. Men Adonia, Haggiths son, kom in till BathSeba, Salomos moder; och hon sade: Kommer du ock med frid? Han sade: Ja.
14. Och han sade: Jag hafver något tala med dig. Hon sade: Säg.