7. På den tiden beställde David i förstone att tacka Herranom, genom Assaph och hans bröder:
8. Tacker Herranom, prediker hans Namn; förkunner ibland folken hans verk.
9. Sjunger honom, speler, och taler om all hans under.
10. Lofver hans helga Namn; deras hjerta fröjde sig, som söka Herran.
11. Söker efter Herran, och efter hans magt; söker hans ansigte alltid.
12. Tänker på hans under, som han gjort hafver; på hans under, och hans ord;
13. I Israels hans tjenares säd, I Jacobs hans utkorades barn.
14. Han är Herren vår Gud, han dömer i allo verldene.
15. Kommer ihåg hans förbund evinnerliga; hvad han utlofvat hafver i tusende slägter;
16. Hvilket han gjort hafver med Abraham, och hans ed med Isaac.
17. Och han satte det Jacob till en rätt, och Israel till ett evigt förbund,
18. Och sade: Jag skall gifva dig Canaans land, edar arfvedels lott.
19. Då de få och ringa voro, och främlingar derinne;
20. Och de drogo ifrå det ena folket till det andra, och utur ett rike bort till ett annat folk;
21. Han lät ingen göra dem skada; och för deras skull straffade han Konungar;
22. Kommer icke vid mina smorda; och görer intet ondt mina Propheter.
23. Sjunger Herranom all land; förkunner dageliga hans salighet.
24. Förtäljer ibland Hedningarna hans härlighet; och hans under ibland folken.
25. Ty Herren är stor, och fast loflig; och underlig öfver alla gudar.