4. Eftersom de inte kunde komma fram till Jesus i trängseln bröt de upp taket ovanför honom och firade ner bädden med den lame genom öppningen.
5. När Jesus såg deras tro sade han till den lame: »Mitt barn, dina synder är förlåtna.«
6. Nu satt där några skriftlärda, och de tänkte för sig själva:
7. »Hur kan han tala så? Han hädar ju. Vem kan förlåta synder utom Gud?«
8. Jesus förstod i sin ande vad de tänkte och sade till dem: »Hur kan ni tänka så i era hjärtan?
9. Vilket är lättast, att säga till den lame: Dina synder är förlåtna, eller att säga: Stig upp, ta din bädd och gå?
10-11. Men för att ni skall veta att Människosonen har makt att förlåta synder här på jorden säger jag dig« — och nu talade han till den lame — »stig upp, ta din bädd och gå hem.«
12. Och mannen steg upp, tog genast sin bädd och gick ut i allas åsyn, så att de häpnade och prisade Gud och sade: »Aldrig har vi sett något sådant!«
13. Och han gick längs sjön igen. Alla människor kom till honom, och han undervisade dem.