18. Detta hörde översteprästerna och de skriftlärda, och de sökte efter ett sätt att röja honom ur vägen. De var rädda för honom, eftersom alla människor var överväldigade av hans undervisning.
19. När det blev sent lämnade de staden.
20. Nästa morgon när de kom förbi fikonträdet såg de att det var förtorkat ända från roten.
21. Petrus kom ihåg vad som hade hänt och sade till Jesus: »Rabbi, ser du, fikonträdet som du förbannade har vissnat!«
22. Jesus sade till dem: »Ni skall tro på Gud.
23. Sannerligen, om någon säger till berget här: Upp och kasta dig i havet! och inte tvivlar i sitt hjärta utan tror att det skall gå som han säger, då blir det så.
24. Därför säger jag er: tro att ni skall få allt det ni ber om i er bön, då blir det så.
25. Och när ni ställer er och ber, skall ni förlåta dem som ni har något otalt med. Då skall också er fader i himlen förlåta er era överträdelser.«
27. De kom tillbaka till Jerusalem, och när han gick omkring på tempelplatsen kom översteprästerna och de skriftlärda och de äldste fram till honom
28. och frågade: »Vad har du för fullmakt att göra detta? Vem har gett dig den fullmakten?«
29. Jesus svarade: »Jag har en fråga till er. Svara på den, så skall jag säga vad jag har för fullmakt att göra detta.
30. Dopet Johannes döpte med, kom det från himlen eller från människor? Svara mig!«
31. De överlade med varandra: »Om vi svarar: Från himlen, säger han: Varför trodde ni då inte på honom?
32. Men kan vi svara: Från människor?« Det vågade de inte för folket, eftersom alla ansåg att Johannes verkligen hade varit en profet.
33. Därför svarade de: »Vi vet inte.« Då sade Jesus till dem: »I så fall säger jag inte heller er vad jag har för fullmakt att göra detta.«