Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Lukasevangeliet 7:4-17 Bibel 2000 (B2000)

4. De sökte upp Jesus och vädjade ivrigt till honom. »Han är värd att du gör detta för honom«, sade de.

5. »Han är en vän av vårt folk och har själv låtit bygga synagogan åt oss.«

6. Jesus följde då med dem. Men när han var nästan framme vid huset skickade officeren några vänner och lät hälsa: »Herre, gör dig inte besvär. Jag är inte värd att du går in under mitt tak,

7. och därför vågade jag heller inte själv komma till dig. Men säg bara ett ord och låt pojken bli frisk.

8. Jag är själv en som står under befäl, och jag har soldater under mig, och säger jag till den ene: Gå, så går han, och till den andre: Kom, så kommer han, och säger jag till min tjänare: Gör det här, så gör han det.«

9. När Jesus hörde detta förvånade han sig över honom och vände sig om och sade till folket som följde med honom: »Jag säger er, inte ens bland israeliter har jag funnit en så stark tro.«

10. Och när de utskickade kom tillbaka till huset fann de tjänaren frisk igen.

11. Därefter begav sig Jesus till en stad som heter Nain, och hans lärjungar och mycket folk följde med honom.

12. Just som han närmade sig stadsporten bars det ut en död. Han var ende sonen, och hans mor var änka. En stor skara människor från staden gick med henne.

13. När Herren såg henne fylldes han av medlidande med henne och sade: »Gråt inte.«

14. Sedan gick han fram och rörde vid båren. Bärarna stannade, och han sade: »Unge man, jag säger dig: Stig upp!«

15. Då satte sig den döde upp och började tala, och Jesus överlämnade honom åt hans mor.

16. De fylldes alla av fruktan och prisade Gud och sade: »En stor profet har uppstått bland oss« och: »Gud har besökt sitt folk.«

17. Detta tal om honom spred sig i hela Judeen och landet där omkring.

Läs fullständig kapitel Lukasevangeliet 7