5. De överlade med varandra: »Om vi svarar: Från himlen, säger han: Varför trodde ni då inte på honom?
6. Men om vi svarar: Från människor, då kommer hela folket att stena oss, för de är övertygade om att Johannes var en profet.«
7. Och de svarade att de inte visste.
8. Då sade Jesus till dem: »I så fall talar jag inte heller om för er vad jag har för fullmakt att göra detta.«
9. Sedan gav han folket denna liknelse: »En man planterade en vingård och arrenderade ut den och for bort på en längre resa.
10. När tiden var inne skickade han en tjänare till arrendatorerna för att hämta en del av vingårdens skörd. Men de pryglade tjänaren och körde i väg honom tomhänt.
11. Då sände han en annan tjänare. Men de pryglade och skymfade honom också och körde sedan i väg honom tomhänt.
12. Och nu skickade han en tredje, men också denne slog de blodig och kastade ut.
13. Då sade vingårdens ägare: ’Vad skall jag göra? Jo, jag skickar min älskade son, honom har de kanske respekt för.’
14. Men när arrendatorerna fick se honom överlade de med varandra: ’Här har vi arvtagaren, låt oss döda honom så vi får arvet.’
15. Och de släpade ut honom ur vingården och slog ihjäl honom. Vad gör nu vingårdens ägare med dem?
16. Jo, han kommer dit och tar död på arrendatorerna och ger vingården åt andra.« När de hörde detta sade de: »Nej, det får aldrig ske!«
17. Jesus såg på dem och sade: »Vad betyder då det som står skrivet: Stenen som husbyggarna ratade har blivit en hörnsten.
18. Den som faller på den stenen blir sönderslagen, och den som stenen faller på blir krossad.«
19. De skriftlärda och översteprästerna hade velat gripa honom med en gång, men de var rädda för folket; de förstod att hans liknelse var riktad mot dem.
20. De höll ögonen på honom och skickade fram några som skulle spela rättfärdiga och söka få fast honom för något yttrande, så att de kunde överlämna honom åt ståthållarens makt och myndighet.