21. Men hur han kan se nu vet vi inte. Och vem som har öppnat hans ögon, det vet vi heller inte. Fråga honom, han är gammal nog, han kan svara för sig själv.«
22. Detta sade föräldrarna av rädsla för judarna. Redan då hade nämligen judarna kommit överens om att den som erkände Jesus som Messias skulle uteslutas ur synagogan.
23. Det var därför som mannens föräldrar sade: »Han är gammal nog. Fråga honom själv.«
24. För andra gången kallade de alltså till sig mannen som hade varit blind och sade till honom: »Ge Gud äran. Vi vet att den här mannen är en syndare.«
25. Han svarade: »Om han är en syndare vet jag inte. Men det vet jag, att jag som var blind nu kan se.«
26. De frågade honom: »Vad gjorde han med dig? Hur öppnade han dina ögon?«
27. Han svarade: »Det har jag redan sagt er, men ni ville inte lyssna. Varför vill ni höra det igen? Kanske ni också tänker bli hans lärjungar?«
28. Då snäste de av honom och sade: »Du är hans lärjunge, men vi är Moses lärjungar.
29. Vi vet att Gud har talat till Mose, men varifrån den här mannen kommer, det vet vi inte.«
30. Han svarade: »Ja, det är det märkliga, att ni inte vet varifrån han kommer, och ändå har han öppnat mina ögon.
31. Vi vet att Gud inte lyssnar till syndare, men om någon fruktar Gud och gör hans vilja, då lyssnar han till honom.
32. Aldrig förr har man hört att någon har öppnat ögonen på en som var född blind.
33. Om den här mannen inte vore sänd av Gud hade han inte kunnat göra någonting.«
34. Då sade de till honom: »Du föddes syndig alltigenom, och du skall undervisa oss!« Och de körde ut honom.
35. Jesus fick höra att de hade kört ut honom, och när han träffade honom frågade han: »Tror du på Människosonen?«
36. Han svarade: »Vem är han, herre? Jag vill tro på honom.«
37. Jesus sade: »Du har sett honom. Det är han som talar med dig.«
38. Då sade han: »Jag tror, herre« och föll ner för honom.