9. När de hörde hans svar gick de därifrån en efter en, de äldste först, och han blev ensam kvar med kvinnan framför sig.
10. Jesus såg upp och sade till henne: »Kvinna, vart tog de vägen? Var det ingen som dömde dig?«
11. Hon svarade: »Nej, herre.« Jesus sade: »Inte heller jag dömer dig. Gå nu, och synda inte mer.«]
12. Sedan talade Jesus till dem och sade: »Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.«
13. Fariseerna sade då: »Du vittnar om dig själv, ditt vittnesbörd är inte giltigt.«
14. Jesus svarade: »Även om jag vittnar om mig själv är mitt vittnesbörd giltigt. Jag vet varifrån jag kommer och vart jag går. Men ni vet inte varifrån jag kommer eller vart jag går.
15. Ni dömer på människovis, jag dömer ingen.
16. Om jag ändå dömer är min dom riktig, eftersom jag inte är ensam; han som har sänt mig är med mig.
17. Och i er egen lag står det att vad två vittnar är giltigt.
18. Jag vittnar om mig själv, och om mig vittnar också Fadern som har sänt mig.«
19. Då frågade de: »Var finns din far?« Jesus svarade: »Ni känner varken mig eller min fader. Kände ni mig skulle ni också känna min fader.«
20. Det var vid skattkammaren han sade detta, medan han undervisade i templet. Men ingen grep honom, hans stund hade ännu inte kommit.
21. Sedan sade han till dem: »Jag går bort, och ni kommer att söka efter mig, men ni skall dö i er synd. Dit jag går kan ni inte komma.«
22. Judarna sade då: »Tänker han ta sitt liv, eftersom han säger att vi inte kan komma dit han går?«