15. Ni dömer på människovis, jag dömer ingen.
16. Om jag ändå dömer är min dom riktig, eftersom jag inte är ensam; han som har sänt mig är med mig.
17. Och i er egen lag står det att vad två vittnar är giltigt.
18. Jag vittnar om mig själv, och om mig vittnar också Fadern som har sänt mig.«
19. Då frågade de: »Var finns din far?« Jesus svarade: »Ni känner varken mig eller min fader. Kände ni mig skulle ni också känna min fader.«
20. Det var vid skattkammaren han sade detta, medan han undervisade i templet. Men ingen grep honom, hans stund hade ännu inte kommit.
21. Sedan sade han till dem: »Jag går bort, och ni kommer att söka efter mig, men ni skall dö i er synd. Dit jag går kan ni inte komma.«
22. Judarna sade då: »Tänker han ta sitt liv, eftersom han säger att vi inte kan komma dit han går?«
23. Han sade till dem: »Ni hör hemma här nere, jag är ovanifrån. Ni tillhör denna världen, jag tillhör inte denna världen.
24. Därför sade jag att ni skall dö i era synder. Ty om ni inte tror att jag är den jag är skall ni dö i era synder.«
25. De frågade: »Vem är du då?« Jesus svarade: »Varför talar jag alls till er?
26. Jag har mycket att säga om er och mycket att döma er för. Men han som har sänt mig talar sanning, och det jag har hört av honom förkunnar jag för världen.«
27. De förstod inte att han talade till dem om Fadern.
28. Och Jesus sade: »När ni har upphöjt Människosonen skall ni förstå att jag är den jag är och att jag inte gör något av mig själv utan talar så som Fadern har lärt mig.
29. Och han som har sänt mig är med mig. Han lämnar mig inte ensam, eftersom jag alltid gör det som behagar honom.«
30. När han sade detta kom många till tro på honom.
31. Till de judar som trodde på honom sade Jesus: »Om ni förblir i mitt ord är ni verkligen mina lärjungar.
32. Ni skall lära känna sanningen, och sanningen skall göra er fria.«
33. De sade: »Vi härstammar från Abraham och har aldrig varit slavar under någon. Vad menar du då med att vi skall bli fria?«