Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Johannesevangeliet 12:4-20 Bibel 2000 (B2000)

4. Men Judas Iskariot, en av lärjungarna, den som skulle förråda honom, sade:

5. »Varför sålde man inte oljan för trehundra denarer och gav till de fattiga?«

6. Detta sade han inte för att han brydde sig om de fattiga utan för att han var en tjuv; han hade hand om kassan och tog av det som lades dit.

7. Men Jesus sade: »Låt henne vara, hon har sparat sin balsam till min begravningsdag.

8. De fattiga har ni alltid bland er, men mig har ni inte alltid.«

9. En stor mängd judar fick reda på att Jesus var där, och de kom dit inte bara för hans skull utan också för att få se Lasaros, som han hade uppväckt från de döda.

10. Översteprästerna bestämde sig då för att döda Lasaros också,

11. eftersom så många judar för hans skull gick ifrån dem och trodde på Jesus.

12. Nästa dag, när de många som hade kommit till högtiden fick höra att Jesus var på väg till Jerusalem,

13. tog de palmkvistar och gick ut för att möta honom. Och de ropade: »Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn, han som är Israels konung.«

14. Jesus fick tag i en åsna och satte sig på den, som det står skrivet:

15. »Frukta inte, dotter Sion. Se, din konung kommer, sittande på en ungåsna.« (

16. Lärjungarna förstod först inte detta, men när Jesus hade förhärligats kom de ihåg att som det stod skrivet om honom, så hade man gjort med honom.)

17. Alla de som hade varit med honom när han kallade ut Lasaros ur graven och uppväckte honom från de döda vittnade om detta.

18. När folk hörde att han hade gjort detta tecken drog de ut för att möta honom.

19. Men fariseerna sade till varandra: »Ni ser att ingenting hjälper. Alla människor springer efter honom.«

20. Bland dem som kommit upp till högtiden för att tillbe Gud fanns några greker.

Läs fullständig kapitel Johannesevangeliet 12