9. En ringa broder skall vara stolt över sin upphöjelse,
10. en rik över sin ringhet; han skall försvinna som blommorna i gräset.
11. Solen går upp med sin hetta och sveder gräset, så att blommorna faller av och skönheten förgår. Så skall den rike vissna bort mitt i all sin strävan.
12. Salig är den som håller ut då han prövas; när han har bestått provet skall han få det eviga livets segerkrans, som Gud har lovat dem som älskar honom.
13. Ingen som blir prövad skall säga att det är Gud som frestar honom. Gud kan inte frestas av det onda, och själv frestar han ingen.
14. Blir någon frestad, är det alltid av sitt eget begär som han lockas och snärjs.
15. Och när så begäret har blivit havande föder det synd, och när synden är fullväxt föder den död.