10. en rik över sin ringhet; han skall försvinna som blommorna i gräset.
11. Solen går upp med sin hetta och sveder gräset, så att blommorna faller av och skönheten förgår. Så skall den rike vissna bort mitt i all sin strävan.
12. Salig är den som håller ut då han prövas; när han har bestått provet skall han få det eviga livets segerkrans, som Gud har lovat dem som älskar honom.
13. Ingen som blir prövad skall säga att det är Gud som frestar honom. Gud kan inte frestas av det onda, och själv frestar han ingen.
14. Blir någon frestad, är det alltid av sitt eget begär som han lockas och snärjs.
15. Och när så begäret har blivit havande föder det synd, och när synden är fullväxt föder den död.
16. Låt inte bedra er, mina kära bröder.
17. Allt det goda vi får, varje fullkomlig gåva, kommer från ovan, från himlaljusens fader, hos vilken ingen förändring sker och ingen växling mellan ljus och mörker.
18. Enligt sitt beslut födde han oss till livet genom sanningens ord, för att vi skulle bli den första skörd han får från dem han har skapat.
19. Håll detta i minnet, mina kära bröder.Varje människa skall vara snar att höra, sen att tala, sen till vrede,
20. ty en människas vrede åstadkommer inte det som är rättfärdigt inför Gud.
21. Lägg därför bort allt det orena och det myckna onda hos er, och ta ödmjukt vara på ordet som är nerlagt i er och som förmår rädda ert liv.