14. Och nu är han här med fullmakt från översteprästerna att gripa alla som åkallar ditt namn.«
15. Men Herren sade till honom: »Gå, honom har jag utvalt till mitt redskap. Han skall föra ut mitt namn till hedningar och kungar och Israels folk,
16. och jag skall låta honom veta hur mycket han måste lida för mitt namns skull.«
17. Ananias gav sig i väg och gick till Judas hus. Han lade sina händer på Saul och sade: »Saul, min broder! Herren själv, Jesus, som visade sig för dig på vägen hit, har sänt mig för att du skall få tillbaka din syn och fyllas av helig ande.«
18. Då var det som om fjäll hade fallit från Sauls ögon, och han kunde se igen. Han lät genast döpa sig,
19. och när han hade ätit återfick han krafterna.Han stannade några dagar hos lärjungarna i Damaskus
20. och började genast förkunna i synagogorna att Jesus är Guds son.
21. Alla som hörde honom häpnade och sade: »Var det inte han som i Jerusalem ville förgöra alla som åkallar Jesu namn? Har han inte kommit hit för att gripa dem och ställa dem inför översteprästerna?«
22. Men Saul uppträdde med allt större kraft och gjorde judarna i Damaskus svarslösa när han bevisade att Jesus är Messias.
23. Efter någon tid kom judarna överens om att röja honom ur vägen,
24. men han fick reda på deras planer. De lurade på honom vid stadsportarna dag och natt för att döda honom,
25. men en natt tog hans lärjungar och firade ner honom från stadsmuren i en korg.
26. När han hade kommit tillbaka till Jerusalem försökte han ansluta sig till lärjungarna. Men alla var rädda för honom eftersom de inte litade på att han var en lärjunge.
27. Då tog Barnabas honom med sig till apostlarna och berättade för dem hur Saul på vägen hade sett Herren, som talat till honom, och hur han frimodigt hade predikat i Jesu namn i Damaskus.
28. Sedan fick Saul komma och gå som han ville hos dem i Jerusalem och talade frimodigt i Herrens namn.