29. Hela staden råkade i uppror, och från alla håll rusade folk till teatern, och man släpade med sig Gaius och Aristarchos, två makedonier som var reskamrater till Paulus.
30. Paulus ville då gå in och tala till folket men hindrades av lärjungarna.
31. Några i provinsrådet som var hans vänner skickade också bud till honom att inte visa sig i teatern.
32. Där ropade alla i munnen på varandra. Mötet var förvirrat, och de flesta visste inte varför de hade kommit dit.
33. Men några ur hopen satte Alexandros in i saken när judarna skickade fram honom. Han ville hålla ett försvarstal och gav tecken till tystnad.
34. Men när man upptäckte att han var jude började alla på en gång ropa: »Stor är den efesiska Artemis!« och höll på så i ett par timmar.
35. Stadens sekreterare fick folkmassan att lugna sig och sade: »Efesier, finns det någon människa som inte vet att staden Efesos vårdar den höga Artemis tempel och stenen från himlen?
36. Ingen har förnekat detta, och därför skall ni hålla er lugna och inte göra något överilat.
37. Männen som ni har fört hit har varken skändat vårt tempel eller hädat vår gudinna.
38. Om Demetrios och hans hantverkare vill föra talan mot någon, så finns det en domstol som sammanträder, och det finns ståthållare. Där kan folk anklaga varandra.
39. Men är det något mer ni yrkar på får det avgöras av den lagliga folkförsamlingen.
40. Efter vad som har hänt här i dag riskerar vi att anklagas för uppror, eftersom vi inte har något att anföra till försvar för denna oordnade sammankomst.« Med de orden fick han mötet att skingras.