4. När de andra hade gått ut ur kammaren och stängt dörren steg Tobias upp ur sängen och sade: »Kom, min syster, låt oss anropa vår Herre och be att han förbarmar sig över oss och skyddar oss.«
5. Hon steg upp, och de anropade Gud och bad honom om beskydd. Tobias sade: »Välsignad är du, våra fäders Gud, välsignat ditt namn genom alla släktled i evighet. Må himlarna och hela din skapelse prisa dig.
6. Du skapade Adam, och till hans hjälp och stöd skapade du Eva, hans hustru, och från dem båda kom människosläktet. Du sade: Det är inte bra att mannen är ensam, vi skall ge honom en like till hjälp.
7. Du vet, Herre, att det inte är av otuktigt begär som jag äktar denna min syster. Nej, jag ber dig uppriktigt, Herre, att visa godhet mot mig och henne, så att vi får åldras tillsammans och blir välsignade med barn.«
8. Och tillsammans sade de: »Amen, amen.«
9. Sedan gick de till sängs för natten.Men Raguel kallade på sina slavar och gick ut med dem och grävde en grav,
10. ty han tänkte: »Annars blir vi hånade och skymfade för att Tobias har dött.«
11. När graven var färdiggrävd gick Raguel hem, kallade på sin hustru
12. och sade: »Skicka en tjänsteflicka att gå in och se efter om han lever. Så kan vi begrava honom om han är död, och ingen behöver få veta det.«
13. De sade åt tjänsteflickan att gå in, tände en lampa och öppnade dörren. När hon kom in såg hon dem ligga och sova tillsammans,