1. När han kom in i Ekbatana sade han: »Asarja, min broder, för mig raka vägen till vår broder Raguel.« Ängeln förde honom då hem till Raguel, och de fann honom sittande vid dörren till gården. De hälsade först, och han svarade: »Var hjärtligt hälsade, bröder, och varmt välkomna.« Så förde han dem in i huset.
2. Han sade till sin hustru Edna: »Vad den här unge mannen är lik min broder Tobit!«
3. Edna vände sig till dem och frågade: »Varifrån är ni, bröder?« De svarade: »Vi hör till naftaliterna som är krigsfångar i Nineve.« —
4. »Känner ni vår broder Tobit?« frågade hon, och de svarade: »Ja, vi känner honom.« — »Mår han bra?« frågade hon.
5. »Ja, han lever och har hälsan«, svarade de, och Tobias sade: »Det är min far.«
6. Då sprang Raguel upp, kysste honom och brast i gråt.
7. Sedan tog han till orda och sade: »Gud välsigne dig, pojke, du har en god och fin man till far. Vilken förfärlig olycka att en så rättfärdig och givmild man har blivit blind!« Han föll sin broder Tobias om halsen och grät.
8. Hans hustru Edna började också gråta över Tobit, och deras dotter Sara brast även hon i gråt.
9. Raguel slaktade en bagge och tog med glädje emot sina gäster.När de hade badat och tvättat sig och slagit sig ner för att äta sade Tobias till Rafael: »Asarja, min broder, be nu Raguel att ge mig min syster Sara till hustru.«
10. Raguel hörde det och sade till den unge mannen: »Ät och drick och ha trevligt i kväll: det tillkommer ingen annan än dig, broder, att äkta min dotter Sara, och jag har ingen rätt att ge henne åt någon annan man, eftersom du är min närmaste släkting. Men, min pojke, jag måste säga dig sanningen.