12. När du och Sara bad era böner var det jag som bar fram dem till Herrens härlighet och påminde honom om er, och när du begravde de döda var det på samma sätt.
13. Och när du utan att tveka reste dig från din måltid för att gå och ta hand om den döde,
14. då blev jag sänd till dig för att pröva dig, men Gud sände mig också för att ge bot åt dig och åt Sara, din svärdotter.
15. Jag är Rafael, en av de sju änglar som står beredda hos Herren och har företräde hos honom i hans härlighet.«
16. De båda männen greps av skräck och föll bävande ner på sina ansikten.
17. Men ängeln sade till dem: »Var inte rädda, frid över er. Upphör aldrig att prisa Gud.
18. Det var inte min förtjänst att jag kom till er, det var Guds vilja att jag skulle göra det. Honom skall ni prisa i all er tid, lovsjung honom.
19. Lägg märke till att jag aldrig åt någonting, det såg bara så ut för er.
20. Res er upp från marken och tacka Gud. Nu stiger jag upp till honom som har sänt mig. Skriv ner allt detta som har skett med er.« Han steg dit upp,
21. och när de reste sig kunde de inte se honom längre.
22. Då prisade och lovsjöng de Gud och tackade honom för de stora ting som han hade gjort då en ängel från Gud visade sig för dem.