6. för alla finns en enda väg in i livet, och en enda väg ut.
7. Därför bad jag till Gud, och han gav mig klokhet.Jag åkallade honom, och vishetens ande kom till mig.
8. Jag valde visheten framför spiror och troneroch höll rikedom för intet i jämförelse med henne.
9. Inte ens den dyrbaraste ädelsten satte jag lika högt,ty bredvid henne blir allt guld till värdelös sandoch silver räknas som smuts på marken.
10. Jag älskade henne mer än hälsa och skönhetoch ville hellre äga henne än dagens ljus,ty skenet från henne slocknar aldrig.
11. Men med henne kom också allt annat gott till mig;det låg omätlig rikedom i hennes händer.
12. Jag gladdes åt alla dessa ting,ty visheten härskar över dem,men jag visste ännu inte att hon också är deras moder.
13. Det jag lärde mig utan baktankarlär jag ut utan missunnsamhet.Jag behåller inte hennes rikedom för mig själv,
14. ty den är en outtömlig skattkammare för människorna.De som utnyttjar den vinner Guds vänskap,fostrans gåvor öppnar vägen till honom.
15. Må nu Gud hjälpa mig att klä min insikt i ordoch göra mina tankar värdiga hans gåvor.Ty han är vägvisaren till visheten,och det är han som leder de visa rätt.
16. Av honom beror både vi själva och våra ord,all tankeförmåga och all yrkesskicklighet.
17. Det är han som har gett mig osviklig kunskap om tingen:jag känner världens byggnad och elementens verkningar,