10. Ty före denna tid var människornas arbete lönlöst och djurens möda förgäves. Alla och envar levde otrygga för fienden, och jag släppte människorna lösa mot varandra.
11. Men mot dem som är kvar av mitt folk är jag inte längre som i gångna tider, säger Herren Sebaot.
12. Nu skall årsväxten frodas, vinstocken skall ge sin frukt, jorden sin skörd och himlen sin dagg. Allt detta skall jag skänka åt dem som är kvar av folket.
13. Liksom ert namn har varit en förbannelse bland folken, ni judeer och israeliter, så skall det nu bli en välsignelse när jag räddat er. Var inte ängsliga, fatta mod!
14. Ja, så säger Herren Sebaot: Liksom jag planerade er olycka, säger Herren Sebaot, då era fäder väckte min vrede — och det stod jag fast vid —