13. Han klöv havet och förde dem igenom,han lät vattnet stå som en mur.
14. Om dagen ledde han dem med ett molnoch natten igenom med lysande eld.
15. Han klöv klippan i öknenoch gav dem vatten ur djupen att dricka.
16. Han lät källor bryta fram ur stenen,lät floder av vatten strömma ner.
17. Men de fortsatte att synda mot honom,att trotsa den Högste i öknen.
18. Med vett och vilja satte de Gud på provnär de krävde att få mat.
19. De klandrade Gud och sade:»Kan Gud duka ett bord i öknen?
20. Han slog på klippanså att vatten strömmade framoch bäckar flödade,men kan han också ge oss brödoch skaffa kött åt sitt folk?«
21. Herren hörde det och vredgades.Elden slog upp mot Jakob,vreden bröt fram mot Israel,
22. eftersom de inte litade på Gudoch inte trodde på hans hjälp.
23. Han gav sin befallning åt molnen därovanoch öppnade himlens dörrar,
24. han lät manna regna över dem,säd från himlen gav han dem.
25. Människor fick äta änglars bröd.Han sände dem föda och de blev mätta.
26. Från himlen lät han östanvinden blåsa,han drev fram sunnanvinden med sin kraft.
27. Han lät kött falla ner likt ett stoftregn,fåglar talrika som havets sand.
28. Han lät dem falla mitt i lägret,runt omkring deras tält.
29. De åt och blev mycket mätta,han lät dem få sitt lystmäte.
30. Men innan de stillat sin lystnad,när de ännu hade maten i munnen,