1. En dikt av Asaf.Lyssna, mitt folk, till min undervisning,hör vad jag har att säga!
2. Jag vill yppa visdomsordoch tyda det förgångna.
3. Vad vi har hört och lärt känna,vad våra fäder berättade för oss,
4. vill vi inte dölja för våra barn.Vi skall berätta för kommande släktenom Herrens ära och hans maktoch om de under han gjort.
5. Han gav sina bud åt Jakob,stiftade en lag åt Israel,där han befallde våra fäderatt undervisa sina barn,
6. så att det blev känt för kommande släkten.Och barnen som föddesskulle berätta det för sina barn.
7. De skulle sätta sin lit till Gudoch aldrig glömma hans gärningarutan hålla hans bud
8. och inte bli som sina fäder,ett trotsigt och upproriskt släkte,ett opålitligt släkteutan trohet mot Gud.
9. Efraimiterna var beväpnade med bågemen flydde när striden kom.
10. De höll inte förbundet med Gudoch vägrade följa hans lag.
11. De glömde hans gärningaroch de underverk han låtit dem se.
12. Han gjorde under inför deras fäderi Egypten, på Soanslätten.
13. Han klöv havet och förde dem igenom,han lät vattnet stå som en mur.
14. Om dagen ledde han dem med ett molnoch natten igenom med lysande eld.
15. Han klöv klippan i öknenoch gav dem vatten ur djupen att dricka.
16. Han lät källor bryta fram ur stenen,lät floder av vatten strömma ner.
17. Men de fortsatte att synda mot honom,att trotsa den Högste i öknen.
18. Med vett och vilja satte de Gud på provnär de krävde att få mat.
19. De klandrade Gud och sade:»Kan Gud duka ett bord i öknen?
20. Han slog på klippanså att vatten strömmade framoch bäckar flödade,men kan han också ge oss brödoch skaffa kött åt sitt folk?«