14. men du är ju min like,min vän och min förtrogne —
15. vi gladdes åt att gå sida vid sidai skaran i Guds hus.
16. Må de överrumplas av döden,levande fara ner i dödsriket,ty ondskan bor mitt ibland dem!
17. Men jag ropar till Gud,och Herren skall rädda mig.
18. Morgon och kväll och mitt på dagensuckar jag och klagar,och han skall höra mig.
19. Han gör mig fri och tryggnär fienderna rycker anoch söker strid med mig.
20. Gud skall höra mig och förödmjuka dem,han som sedan urtiden sitter på tronen.Ty de ändrar sig aldrigoch fruktar inte Gud.