17. när jag hör dem som smädar och hånar,ser fienden som vill hämnas.
18. Vi utsätts för detta, fast vi inte glömt digoch inte svikit förbundet med dig.
19. Vårt hjärta har inte vänt sig från dig,våra steg har inte vikit från din väg.
20. Men du har krossat oss som du krossade drakenoch höljt oss i djupaste mörker.
21. Om vi hade glömt vår Gudoch sträckt våra händer mot en avgud,
22. skulle då inte Gud ha märkt det,han som vet vad som göms i vårt hjärta?
23. Det är din skuld att vi ständigt dödas,att vi räknas som slaktfår.
24. Vakna! Varför sover du, Herre?Res dig! Stöt inte bort oss för alltid!
25. Varför döljer du ditt ansikteoch glömmer vår nöd och plåga?