19. Låt inte mina lömska fiender glädjas,låt inte dem som hatar mig utan grundgöra försmädliga miner.
20. Ty deras ord skapar osämja,och mot de stilla i landethar de svekfulla planer.
21. De öppnar sin breda munoch skrattar hånfullt:»Vad var det vi sa!«
22. Du ser det, Herre, var inte tyst.Herre, dröj inte långt borta.
23. Vakna, res dig, skaffa mig rätt!Ta dig an min sak, min Gud och härskare!
24. Döm mig rättvist, Herre, min Gud.Låt dem inte få glädjas,
25. låt dem inte få tänka:»Ha! Det blev som vi ville«,inte få säga: »Vi slukade honom!«
26. Skam och smälek må drabba allasom gläds åt min olycka.Klä dem i skam och nesa,de som triumferar över mig.
27. Men låt dem som unnar mig min rättfå jubla och glädja sig,låt dem ständigt säga: »Herren är stor,han unnar sin tjänare välgång.«
28. Jag skall vittna om din trofasthetoch prisa dig dagen lång.