19. låt de läppar som ljuger förstummas,deras fräcka tal mot den rättfärdigei högmod och förakt.
20. Stor är din godhet,som du sparat åt dina trognaoch som du ger i allas åsynåt dem som tar sin tillflykt till dig.
21. Du håller dem gömda hos digundan människors ränker,du bevarar dem i ditt hägnundan elaka tungor.
22. Lovad vare Herren,ty han var förunderligt god mot migi nödens tid.
23. Jag greps av oro och sade:Jag är bortstött från dig.Men du hörde hur jag bönföll dig,hur jag ropade till dig om hjälp.
24. Älska Herren, ni hans trogna!Herren bevarar de trofasta,men de förmätna straffar han strängt.
25. Var starka, fatta mod,alla ni som hoppas på Herren!