7. I min förtvivlan klagade jag för Herren,ropade jag till min Gud,och han hörde min röst i sitt tempel,mitt rop nådde fram till hans öra.
8. Då skakade jorden och skälvde,bergens grundvalar darrade,vacklade under hans vrede.
9. Från hans näsborrar utgick ett rökmoln,från hans mun förtärande eld.Han sprutade glöd och brand.
10. Himlen vek han undan och steg nermed töcknet under sina fötter.
11. Han red på keruben, han flög,han svävade fram på vindens vingar.
12. Han dolde sig inne i mörkrets tält,i molnens fuktiga massor.
13. I glansen kring honomfor molnen fram,hagel och gnistrande bränder.
14. Herren dundrade i himlen,den Högste lät höra sin röst.
15. Han sköt sina pilar vida omkring,han sände ljungande blixtar.
16. Havets bädd kom i dagenoch jordens grundvalar blottadesför ditt rytande, Herre,för din vredes stormvind.
17. Från höjden fattade han min handoch drog mig upp ur djupa vatten.
18. Han räddade mig från mäktiga fiender,från motståndare som var starkare än jag.