1. För körledaren. Av Herrens tjänare David, som sjöng denna sång till Herren när Herren hade räddat honom från alla hans fiender och från Saul.
2. Jag har dig kär, Herre, min styrka,
3. Herre, min klippa, min borg och min räddare,min Gud, berget som är min tillflykt,min sköld och mitt starka värn, min fristad.
4. Till Herren, den högtlovade, ropade jag,och jag blev räddad från mina fiender.
5. Dödens bränningar brusade kring mig,förödelsens stormflod skrämde mig.
6. Dödsrikets snaror omgav mig,framför mig väntade dödens fällor.
7. I min förtvivlan klagade jag för Herren,ropade jag till min Gud,och han hörde min röst i sitt tempel,mitt rop nådde fram till hans öra.
8. Då skakade jorden och skälvde,bergens grundvalar darrade,vacklade under hans vrede.
9. Från hans näsborrar utgick ett rökmoln,från hans mun förtärande eld.Han sprutade glöd och brand.
10. Himlen vek han undan och steg nermed töcknet under sina fötter.
11. Han red på keruben, han flög,han svävade fram på vindens vingar.
12. Han dolde sig inne i mörkrets tält,i molnens fuktiga massor.
13. I glansen kring honomfor molnen fram,hagel och gnistrande bränder.
14. Herren dundrade i himlen,den Högste lät höra sin röst.
15. Han sköt sina pilar vida omkring,han sände ljungande blixtar.