Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Psaltaren 119:139-150 Bibel 2000 (B2000)

139. Jag förtärs av lidelse och harmnär mina fiender glömmer dina ord.

140. Ditt löftesord är fritt från slaggoch din tjänare älskar det.

141. Jag är ringa och föraktad,men jag glömmer inte dina befallningar.

142. Din rättfärdighet är en evig rättoch din lag är sanning.

143. Nöd och elände drabbar mig,men dina bud är min lust.

144. Dina lagbud är rättfärdiga för evigt,ge mig förstånd så att jag får leva.

145. Jag ropar av all min kraft, svara mig, Herre,jag vill hålla dina stadgar.

146. Jag ropar till dig, rädda mig,så att jag kan lyda dina lagbud.

147. När morgonen gryr ropar jag,jag hoppas på ditt ord.

148. När natten bryter in vakar jagoch begrundar dina löften.

149. Herre, hör mitt rop i din kärlek,skänk mig liv, som dina lagar lovar.

150. Mina skändliga förföljare närmar sig,de är fjärran från din lag.

Läs fullständig kapitel Psaltaren 119